Bajsmonster

Tjubbs, jag sitter här med en sådan dålig känsla i magen. Madde sms:ade och frågade om hon skulle säga till den hon är kär i att hon är det. Låt osssäga A. "Hm, ja det tycker jag. Kanske inte idag dock!" något i den stilen svarade jag. När jag och mamma var uppe i centrum så såg jag att hon skickat två sms och så märkte jag att jag missat ett samtal. Jag ringde upp, hon var med A och två andra kompisar, fast en bit ifrån för att kunna prata med mig om A. Hon visste inte vad hon skulle ta sig till, om hon skulle säga, när hon skulle säga. Madde hade redan försökt prata med A men orden hade fastnat i halsen. Fan vad det sved att höra henne. D: Hon grät, så hjärtskärande. Så jävla sorgligt, ville så gärna åka till Ekerö och krama om henne och säga att allt blir bra. Fast jag var fast med mamma och hade inget busskort på mig. Inte för att jag vet om jag hade fått åka för mamma men ändå. I början av samtalet frågade vi varandra var den andra gjorde och mådde. Jag mådde bra, hon mådde dåligt. Vi snackade, mest hon. Madde grät, jag dog inombords. Jag känner bara känslan i magen. Tom, meningslös, hopplös, jag vet inte.


Vill fortfarande åka dit och krama om henne, kan inte klockan är för mycket. Om jag bara vore äldre... Ihålig, sorgset, dött. Gråten jagar mig och samvetet blir värre och värre. MADDE FÖRLÅT! Jag älskar dig så jävla mycket! Tjubbs!